2015/07/15

BOURNEMOUTH

Mycket har hänt. Jag åkte till Bournemouth i början av Juni för att titta på två rum. Jag klev in i en av lägenheterna och kände mig redan som hemma. De två brittiska tjejerna som bodde där var öppna och välkomnande. Jag måste ha gjort ett bra intryck för jag blev erbjuden rummet, på ett 6 månaders kontrakt, trots att jag inte än hade ett jobb, vilket var begärt, så inflyttnings datum blev tre veckor senare. Det som väntade var veckor av bara väntan i Southampton medan alla vänner åkte hem och jag blev ensam. Det var frustrerande och tråkigt men jag fortsatte jobb sökandet och njöt av det fina vädret. På Midsommar kom Lillebror på besök och vi hängde några dagar i London och njöt av bra sällskap. Det gav mig ny energi till at fortsätta kämpa efter ett jobb. Jag hyrde en bil den 27 juni och packade in allt jag ägde i den lilla röda ford fiestan. Jag har bott här i snart ett år, men kan inte förstå vart jag har fått allt ifrån. Det fanns inte det minsta utrymme kvar för något mer. Jag begav mig ut på vägen i 30 graders värme och kände en lättnad när jag lämnade Southampton. Jag har inte trivts där det senaste månaderna. Mina vänner har gjort upplevelsen och staden spännande men i slutändan är det ingen stad jag vill stanna en minut längre i. Jag har nu bott i Bournemouth i 2,5 veckor i en lägenhet delad med två tjejer. Det finns ett ordentligt vardagsrum, med stor, mysig soffa och ett ordentligt matbord och stolar, det saknade jag i huset i Southampton, nu känns allt mer på riktigt och vuxet. Jag har stranden 5 minuter från mitt hus och utsikten innan man går ner för den långa zink zack gångvägen ner till stranden är fantastik. Detta har gjort mig lugn och harmonisk inuti. Jag trivs.

Jag blev anställd på ett bemanningsföretag som servitris/bar personal. Jag har jobbat endast två skift, det var okej men inget jag vill göra egentligen. Men jag blev uppringd av en rekryterare och dagen efter klädde jag upp mig i skjorta och kom på en snabb intervju och presentation av ett globalt och imponerande telemarketing företag. Efter mycket om och men fån min sida, sa jag Ja till att gå vidare i rekryteringsprocessen som var ett test, Capability test, där vi skulle genomföra ett 'rollspel' på telefon. Det är fruktansvärt utanför min bekvämlighets zon och jag har nog aldrig varit så nervös som jag var tiden innan detta skulle utspela sig. Det var något av det värst jag gjort,me jag genomförde det och jag klarade av testet och gick vidare i processen. I fredags var jag på en sista intervju. Jag kände att jag inte gjorde ett tillräckligt bra jobb, att jag inte var självsäker nog, tänkte och var tacksam för erfarenheten vilket bara det var en utmaning för mig. Men i måndags ringde rekryteraren och tydligen hade jag gjort ett fantastiskt intryck på de båda cheferna på fredags eftermiddagen för de ville erbjuda mig jobbet. Jag måste tro lite mer på mig själv. Så jag tackade ja och börjar på Måndag. Det är ett Swedish Sales Agent job, som jag aldrig skulle trott att jag någonsin skulle ge mig in på. Det är fortfarande något som oroar mig om jag klarar, men jag kommer få bra utbildning och jag har insett att man måste jobba hårt och utmana sig själv för att utvecklas och komma dit man vill i livet. Man vet aldrig vart besluten och livet tar en, jag är nyfiken för vart jag kommer hamna.







Jag och Lina tog en trip ut på kusten för att besöka Durdle Door och Lulworth Cove när jag ändå hade bil, helt fantastiska platser och Södra England fortsätter att överraska mig.